FRUKTANSVÄRT BRA

e dä Positivt eller Negativt??

Bra torde väl vara Positivt.

men FRUKTANsvärt.

Något som är vårt Min o Din Fruktan. Något som gör oss berörda, svårt berörda,

 

Här borde vi väl kunna ta fram uttrycket att  ”prata med kluven tunga”.

Vi googlar och finner och finner 34.900 träffar.

 

Goda exempel på Kluvna tungor är Svensk Vapenexport till Saudi-arabien, där vi inte exporterar till krigförande länder, där vi inte stödjer diktaturer och där vi sköter oss exemplariskt. Utom i undantagsfall vilket verkar vara fallet här. Och vilket torde vara fallet framgent vilken styrning politiken än har. Socialdemokraterna fördömer detta tilltag men lovar inte att beslutet rivs opp ifall de kommit till makten.

 

Kluvna Tungor i maktens korridorer är såpass vanligt förekommande att det inte är roligt att skriva om dem. Inte ens Fruktansvärt Roligt.

 

Vi kan tänka oss Fruktansvärt Bra från ett annat utgångsläge.

Vi lämnar nu Påsken bakom oss, slipper slita mera ont med Stilla Veckan och Låååång-Fredagen.

Fast i England påstår de att det är Good Friday..

Nån har översatt fel från nåt grundspråk.

 

Det kanske är Fruktansvärt Bra. Ur de Kristnas synvinkel.

 

det där som hände den där Långa Fredagen – eller Good Friday.

De hängde upp honom som de kallade för ”Judarnas Konung”. Honom hängde de opp på ett kors så han under dagen dog av smärta och utmattning. Det var onekligen FRUKTANSVÄRT.

Just när han, Jesus, dog så hände en naturkatastrof. Författaren Josefus som bl a skivit historieboken ”Judiska kriget” som kom ut under första århundrandet av vår tideräkning, han berättar om en våldsam jordbävning som hände precis vid den tiden som denne ”Judarnas konung” gav upp andan på korset.

Av allt som hände vid denna naturkatastrof kan vi särskilt peka på ett tygstycke som slets sönder inne i judarnas allra heligasteste byggnad Templet i Jerusalem. Det var inte någon vanlig gardin utan ett ”tvärhand tjockt” vävt tygstycke i mastodontformat, ett förhänge mellan två delar av templet, nämlgen ”det heliga” och ”det allra heligaste”.

Inne i det heliga fick bara äkta judar vistas. I det allra heligaste fick endast en person gå in en enda gång om året. Det var Översteprästen som på Yom Kippur – Försoningsdagen, gick in med två bockar. Den ena slaktades till försoning.

Å hör nu!! Den andra skickades ut i öken levande att irra runt ensam. Det var SYNDABOCKEN!!

Syndabocken som vi så gärna skickar ut än idag när vi har en chans att föra över våra skuld- o skamkänslor på andra.

Så som de kristna lär så behövs inte Syndabocken längre. När ”Judarnas konung” dött för alla Syndabockar så är det fritt fram för vem som helst att gå in i Det Allra Heligaste.

 

Det måste väl var Fruktansvärt Bra.

Nästan Skit-Bra

 

 

APRIL 2012

Idag är det April. Jag luras inte.

Det är riktigt kallt. Termometern visade på minus fem när jag steg opp – å de var inte i ottan.

Skönt ändå att den isande nordanvinden från igår har blåst bort.

 

 

Mycket är vårkänslor, mycket är förväntan, påsk med pilgrimsvandring på banvallen till Domen i Högelian, bilresa till barnbarn i Alby

osv.

 

 

 

Sista veckan har oxå gett bakslag på våren. I onsdags eftermiddag kom det isande beskedet att Göran Västsäter har lämnat oss ”för att göra himlen vackrare”. Göran var min chef på Abeko på 1970-talet, Göran har varit mångårig ordförande och stark man i Missionsförsamlingen och Göran var en av Årjängs stora profiler. Genom stark vilja och mjukt sätt har han drivit en linje som rört många. Framför allt var han duktig på att se och lyssna. Mycket har jag lärt av Göran. Nu finns det bara ett hål där Göran skulle sitta. Det tar tid innan det tomrummet kan fyllas.

 

 

 

Under April tar vi paus i Mäss-livet här på BISON. Vi sorterar lappar efter Musikledarkonferens och Frankfurtmässa, vi skriver brev, mail och ringer som uppföljning.

Vi försöker utvärdera. De stora kostnader som mässor utgör – vad ger de i nettoresultat ?

Alternativet är billigt. Inga mässor = inga kostnader.

Förmodligen inga intäkter heller. Åtminstone inte på sikt.

Det är oerhört svårt att mäta marknadsföring. Vi försöker, vi bokför och vi gör källsökningar på order vi får in, ändå får vi reda på bara en mindre del av sanningen.

Alla order klarar vi inte att registrera rätt. Alla kontakter, alla aha-upplevelser efter att sett vår mässmonter och kanske bara bytt några få ord. Vad är de värda? Om tjugo månader kanske??

 

En sak har vi bestämt, nämligen att Mässor är roligt å Mässor är slitsamt.

Resa, rigga, prata, lyssna, sorl, brus, oväsen, stress, människor, skräpmat, mera prat, stå på tå, sälja, mera skräpmat. vänta, riva, resa.

 

Den gigantiska Musikmässan i Frankfurt, världens största Musikmässa har med åren blivit ett måste för oss. Vår nisch är så oerhört smal att vi måste nå genom bruset även utanför vårt lands gränser för att överleva.

 

Har vi då fått lära oss att 99,87% av världens befolkning bor utanför Skandinavien så behöver vi bara nå bråkdelen av en promille i storvärldens brus för att vårt lilla företag ska bli mättat.

Motsatsen är mini-utställningen hos SMOK, Sveriges Musiskskolledare som har sin årliga kongress och där vi försöker ragga intresse på deras pauser. De 200 deltagarna. BISON har varit med vartenda år på denna kongress sedan 1985!! Vi är av många seddda som en institution, som en inventarie som bara finns där.

Musikskolorna är fortfarande basen i vår verksamhet, men kanske vi ändå ska ta en paus vad gäller den mässan. Vad tror Du?

 

 

 

Nu går vi ut i vårsolen och hör efter ifall koltrasten vill lura oss med nya twitter-kvitter.

 

SPRING LEGS

 

Spring Legs.

Va e dä? Restless Legs på våren. Kanske.

I alla fall njuter hon av detta. Hon jagar oss alla, allra mest jagar hon sig själv.

Just nu e hon nere i Frankfurt på Musikmässa tillsammans med Thomas å Örjan. Redan efter nån timme sms:a Tott ”hur ska man få stopp på henne……” Å då ska man veta att han är rejält Vasalopps-tränad.

 

 

 

Visst blir vi alla inspirerade å endorfinerade av det som händer i naturen. Staren, nässelfjärilen å svanarna. T om vitsipporna har fått fnatt å tittat fram nu i Mars!!. Snön har torkat bort å bäcken porlar. Silbodalsälven e nästan lika stor som en älv under några veckor.

Geggan torkar i solen å vi åker på huppiguptäcksfärd ifall vi ska in till samhället.

 

 

På torsdag klockan noll nio, tio så tjoar hon. Nu ska vi andra oxå rubba på cirklarna å cirkulera med leggarna. De e motion på BISON. Nåde den som inte lärt sig detta utan dyker in. Då hjälper det inte om det är prästen eller en stackars nasare, alla blir jämlikt behandlade, inböjda, uttänjda och allt är lika ”härligt”.

 

 

Fast dom Spring Legsen har hon hela året runt.

 

 

 

Det är bra med motion.

Spindelharpan å Wordfeud i all ära, men hjärna motionerar vi mer än så. En riktig löptur genom skogen, längs banvallen, uppför Torsbackane, förbi grustaget, Plan å Moane å ner till 172:an å alla bilarna det rensar både hjärta, lungor å stelbenta legs.

Stackars dom som bara har asfalten att tillGÅ. Som aldrig tar sig ändå ner till maskrosbacken, de som inte vet hur det låter när det är tyst.

Knäpptyst.

 

Ja visserligen är väl snart 70% av vårt goda land knäpptyst ifall vi ska gröta ihop oss i betonggyttret. Men ditut till den tystnaden kommer ingen. Nästan.

 

 

Med god hastighet rundar vi snart påsken, rusar förbi Första Majet och hinner knappt bromsa förrän det är Mid Sommar.

Hinner vi njuta.

Hinner vi njuta. Hinner vi sätta oss å fråga varför vi springer.

 

Men det är verkligen gôtt å kunna springa. Det känner man när man inte orkar.

Ja inte är det åldern, jag är inte 83 än, men det är orken.

En förkylning som varit i flera månader. Nästäppa, trötthet och vesenhet.

Jag känner mig jämt tvart förkyld.

Inte helt plötsligt, men TWARt.

Ja längtar efter spring legs. Kan Du inte dela mä Dig Susanne….

 

BRA

 

 

 

Detta e Företagande……

 

 

KULLE

En kulle är bra. Min bild av en kulle är inte liten gräsbeväxt upphöjning dit man lätt kan klättrar opp och varifrån utsikten blir bättre. Där man lugnt och stilla kan spankulera runt.

en LÅG HÖG.

LÅG HÖG !!

För att däremot bestiga ett berg måste man göra stora ansträngningar.

Visserligen blir utsikten mera magnifik men risken för ett förödande fall oxå desto större.

Det är vackert, men det är vasst

.

 

 

Mina svenska visitkort är bra. Förutom firma, logga och kontaktuppgifter står det endast ett personnamn.

Rör man sig utanför våra gränser så ska man helt plötsligt ha en titel för att kunna accepteras.

Managing Director låter möjligen maffigt men har inte så stort värde för mig. Förutom värdet att vara dörröppnare.

 

Jag hoppas, vill tro och jobbar på att se Människan. inte titeln, inte bilen, inte kläderna, inte makten, inte ställningen.

 

 

Men självklart dras även jag in i virveln.

Får man nån gång komma in i residenset å frotteras så visst kittlar det.

Visst vill man gärna referera till nån kändis som man är bekant med. Eller som min kompis kompis morsa skakat tass me nån gång.

Varför?

Varför delar vi in oss o Låga å Höga?

Jag gillar Kullen. då kan jag stå på en Låg Hög. Både och på samma gång     

 

Hörde en predikan av Sonen. Min. Han hade som en bön att

JAG SKA ACCEPTERA ATT JAG ÄR ACCEPTERAD

Omtyckt som jag är.

Utan silikon å kändisskap.

Jag är bra!!!!

Fantastiske CP-skadade artisten Jonas Helgesson fick tidigt av sin mamma reda på att Gud inte skapar några måndagsexemplar.

Och han har levt efter den devisen och utfört mycket som är häftigt.

Att Gud inte skapar några måndagsexemplar betyder att Du kan ta med Dig vem som helst på bröllop å begravning utan att skämmas.

Självklart inbillar vi oss själva att vi är normala. Men Din bror eller Din mor eller Din granne får se ut hur som helst, får bete sig hur som helst, Gud skapade inga måndagsexemplar!! Du å jag som är såå normala kan umgås med dem både i kyrkan och på ICA.

Vårt land håller just nu å ta efter Danmark å andra länder med att i tidigt stadium abortera bort skadade å misstänkt missbildade foster. Om några år kanske Du inte möter någon med Downs syndrom.

Att välja ett barn……

Vi gör oss till gudar när vi ger oss på skapelsen. Detta kan aldrig föra något gott med sig!!!

 

 

 

 

Att ha en dotter har downs syndrom och en son är teologiskt utstuderad spelar ingen skillnad.

Dessutom är Sara en hejare på wordfeud. Utmana henne gärna. Hennes kodnamn är ”brysara”.

 

 

Sista meningen var grekiska för den icke insatte. Den som inte hänger me. Den som inte är inne. Den som kanske inte ens har en iphone.

Tänk det lär finnas såna fortfarande.

Det finns värre än det.

Jag känner en kuf som är så omusikalisk att han inte känner skillnad Dur och Moll, mellan Alt o Sopran, mellan Lady Gaga å Carola, mellan Noter å Toner, mellan Idol å Let,s Dance.

Jag träffa den kufen häromdagen. Då påstår han att han i Maj ska åka till Moskva å sälja Notställ.

Han sa så här ” I år har vi fått förfrågan om Musikinredning från Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, England, USA, Israel, Libanon, Slovenien, Slovakien, Rumänien, Österrike. å Färöarna.”

Å så visa han mig en maffig bild han fått från BBC Manchester. Där satt den fina radioorekstern högtidligt på hans stolar.

 

När han försvann hörde jag honom mumla: JAG TRÄNAR PÅ ATT ACCEPTERA ATT JAG ÄR ACCEPTERAD.

Han stod på en Kulle.

Låg Hög.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VERKA…….VÄRKA

 

 

 

Fast jag tror vi måste ändra på ordningsföljen.

För att det ska VERKA måste det först VÄRKA.

Nån sa så här ”Om inte vetekornet faller i jorden och dör så förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd.”

 

 

 

Märkligt.

Men väldigt Sanning.

Enkla konceptet är ju när det värker i tanden, vi går till tanddoktorn, han utför sitt verk – möjligen efter viss skräck hos oss patienter -  å värken försvinner.

Men sädeskornet som dör, och därför kommer till liv hundrafalt igen, det är något annat. Något mycket mera. Något mystiskt.

 

Detta är inget gångbart budskap i dagens samhälle. Trots att våra fäder, bönderna i århundrade efter århundrade har praktiserat detta.

Trots att vi varje vår lika yrvaket vaknar till att döda buskar knoppar och gräset återigen gror.

 

Varför?

Jag är varken Filosof eller Teolog så jag blir tvingad att låta frågan vila. Lyfta på hatten å vandra vidare.

Dock

intressant är vårt västerländskt egoistiska synsätt

- Vi förväntar oss att Lycka är normaltillståndet och är olyckliga över att vi inte ständigt är lycliga

medan man bland österns vishetsläror finner att

- livet är tufft, så gläds när du har möjlighet.

 

 

 

 

 

Karin Boye, som själv gick den hårda vägen lärde oss att ”det gör ont när knoppar brister”, ett citat som hela vårt samhälle känner till. Vet Du fortsättningen oxå? Boye skriver ”ont för det som växer och det som stänger”.

 

 

Spelar ingen större roll om vi rör oss i Kyrkan eller ute i Samhället.

Läser Du Bibeln så betonar och beskriver den Lidadet mycket och ofta. Går Du till Kyrkan så är frågan om vad du kan tjäna på att be till Gud. Eller….?

Ute i samhället så är väl ändå sjukdomar å olyckor vårt käraste samtalsämne förutom YR-väder å dylikt.

Det är inte rimligt att vi lever tio, tjugo, trettio år längre än vår förra generation så mycket elände som vi klagar på.

 

Alltså att vi klagar på’t tror jag är något av kärnan.

Självfallet har jag empati för Dig som drabbats av cancer, Du som fått ett handikappat barn, Du som blivit arbetslös.

 

Men är det onaturligt?

Det kanske är naturligt. Adam o Eva åt ju ändock bara av Kunskapens träd, inte av Livets träd. Så vårt öde enligt den kristna läran är att

”en gång dö och sedan dömas”.

De kristna symboliserar denna död med att boskstavligen döpas, doppas i vatten, begrava det gamla, onda.

 

 

Jaså Du tror inte på Gud.

Nähej – slipp då!!

Jag tycker i alla fall att både Du och Jag en gång ska Bedömas o Dömas efter hur vårt liv sett ut.

Både Du och Jag har ansvar.

Du för ditt Liv. Jag för mitt Liv.

 

Går Du då igenom Meningen med det Liv Du hittills levat – inte har väl Livets Mening varit att klaga på det Onda.

Eller……….

 

Nu bara kasta jag ut grunningar igen…………….

Ni svarar mig inte.

Hoppas ändå att oxå Ni grunnar

 

 

Själv tänker jag som så…………

Jag är ju otroligt gynnad av Livet, egentligen alltid haft det bra.

Ändå tycker även jag att jag gått igenom rejäla livskriser.

Kriser är personliga. Storleken på en kris kan vi inte bedöma på varandra.

 

När vi kommer in i en kris i form av en Förlust av något slag. Arbete, Ekonomi, Vänner, Kärlek…. you name it.

Du hamnar i en naturlig sorgeprocess som omvärderar Livet.

Ifall Du stannar kvar i denna sorgeprocess blir Du bitter.

Knoppen brister aldrig utan blir en torr, livlös förhårdnad.

Men Livets Meing är att det ska spricka ut.

Efter Din sorgeprocess är Du fylld av mer Livsmening. Det är lättare att sortera vad som är viktigt och inte.

Du lär Dig att stava på ordet   E m p a t i.

eller………………